Sammanfattning av seminariet

"Hästen i samhällsplaneringen – behov problem, möjligheter", Varbergs Folkets Hus - den 27 nov 2006

Målgrupp: I första hand politiker, som har i uppdrag att fatta viktiga och långsiktigt strategiska beslut kring samhällsplaneringen samt chefstjänstemän och handläggare som berörs av frågorna i sitt dagliga verk i Hallands kommuner och på Länstyrelsen i Halland. 

Målet med dagen var att skapa möjligheter till kunskapsutbyte och erfarenhetsutbyte i denna ofta återkommande frågeställning.

Samarrangemang mellan Region Halland och HästHalland/Hushållningssällskapet Halland

Föreläsare

Margaretha Bendroth - Hushållningssällskapet Sjuhärad

Hästens behov – hur vi undviker framtida problem genom att tänka runt hästen

Vilken typ av djur är hästen?

• Hästen är ursprungligen ett fritt strövande flock och flyktdjur som äter och rör sig större delen av dygnet. Den rör sig hela tiden när den äter och behöver äta ca 18 timmar om dygnet för att må väl. Mycket rörelse, äta länge, vara i flock är alltså viktiga ingredienser för en hästs livskvalitet..

• Hästen ökar i antal hela tiden, många som köpt häst idag har inte haft häst tidigare. Därav föreligger det också ett stort informationsbehov kring vad hästen behöver.

• Det är nog så bra med bestämmelser och olika minimått men baksidan av det är att stallarna ofta byggs efter minimimått och med stängda boxar. Minimått är minsta tillåtna plats, inte det optimala för hästens mående!

• Utedrift kräver mycket mark och bra underlag för att fungera på ett tillfredsställande vis för djuren. Detta bland annat för att få en fungerande utfodring i ligghall eller hage och skydd för alla, även de som är lägst i rang i flocken..

I nära anslutning till stallet bör det finnas stora hagar, gärna kuperade och med skydd i första hand mot vinden.

En del av marken bör tåla tramp året om eller hårdgöras så att den tål tramp. Annars blir det ren lervälling de blöta tiderna på året.

Vi kan alltså konstatera att hästgårdar behöver tillgång till mycket mark i sin omedelbara närhet för att fungera optimalt.

Utöver hagar behövs det möjligheter att rida/köra – motionera hästen, träna, leka ha kul med hästen. Det är en stor fördel om det finns rid och körvägar, samt ridbana i anslutning till stallet så att man inte tvingas ut på hårt trafikerade vägar med hästen. – hästen är ett flyktdjur och trafik kan skrämma.

Runt ett stall behövs också plats för t.ex.

Foderleverans och foder

Gödselhantering och strö

Hästtransporter

Vagnar och sulkies, om det används

Traktorer och bilar

Väl värt att tänka på för god planering.

Stora, luftiga öppna stallar

Rejäla, varierade hagar med bra underlag året runt

Sällskap av andra hästar

Tillgång till foder större delen av dygnet

Tänk på att ett stall behöver mycket utrymme runtomkring!

Att kunna ha så stora ytor så att man kan ha både sommar och vinterhagar på samma ställe. Storlek på hagar så att hästarna kan röra sig ordentligt, gärna kuperade marker. Därutöver krävs det ridvägar.

Ridskolorna har löst detta problem på ett annat sätt. Där har man väl iordningsställda paddockar där hästarna kan röra sig och så har man sommarhagar på annat ställe.

Ridskolorna får dock inte sättas som norm för all hästhållning. Det måste fungera ute hos de enskilda hästägarna!

Catharina Svala - SLU, Alnarp
Hästen i landskapet – attityder och mentala landskap

Planera gemensamma anläggningar. Sluta utgå från gammalt! Vi måste börja tänka nytt nu.

Hästkulturen är mycket gammalt. Vad vore den västerländska kulturen utan hästen.

Redskapen är uppfunna till hästen, därför är dragkraften först – redskapen sedan och därefter människan. Idag får bonden problem med nacken eftersom han sitter på dragkraften och tvingas titta bakåt på redskapen.

Hästen faller mellan stolarna. Den är inte direktkopplad till landet lika självklart idag som förr. Den har heller inte sin hemvist i staden. Hästen finns där människan finns och är en länk mellan stad och land. Idag hittar man de flesta hästarna kring tätorten. I de expansiva regionerna är efterfrågan på hästgårdar störst.

Mosaiklandskapet, det gamla svenska kulturlandskapet bevaras även av hästarna, inte bara av korna. Hästen är en utmärkt landsakpsvårdare och har bland annat skapat Dalby hagar.

Men…

Häststaketen stänger också ute människorna från landskapet.

Förr skolades såväl barn som unghästar in i hästkulturen tillsammans med vuxna. Det sker inte idag, det är inte självklart att man får lära sig hur hästen fungerar i trafiken ex. trots att de allra flesta vuxna någon (eller några) gånger kommer att möta häst i trafik. Det vore bra för oss alla, nu när hästarna stadigt ökar, om vi kan komma på och använda oss av någon naturlig inskolningsplats och inskolningsprocess för mötet med hästen.

Hästen stannar inte i gården - det är hästens rörelseförmåga vi använder oss av. Ridning sker på allmänna vägar.

Gemensamma behov som bil- cykel och gångvägar planeras med självklarhet av kommunerna. Det vore bra om man även planerar för ridvägar på kommunal nivå. Och då måste denna planering ske kopplat till där hästarna finns, inte bara för att det råkar vara en bra, avskild väg att rida på!

Varför skall det vara 500 meter mellan människor och hästar?

De avståndsbedömningar vi gör idag är grundade i huvudsak på två olika studier. En undersökning gällande nötkretaur och får.

En studie gjordes 1975 som mätte avståndet från svinstall, där lukten klingar av vid 500m.

Ingen av dessa båda studier handlar om allergiker och inte om hästar.

Växtligheten och byggnader skärmar av för allergenet.

Självklart skall allergiker och de som är rädda för allergier inte behöva känna att de har hästarna inpå sig.

Länsstyrelsen: Hästar i betesmarker är välkomna i Halland! Skapar biologisk mångfald. Det är svårt med kommunikationen mellan "hästfolk" och samhällets regler, lagar och förordningar. Hästfolk upplevs alltför ofta som att de "kör sitt eget race", vilket självklart provocerar andra. Det vore bra om man till hästfolk kan kommunicera: Vad gäller, var får man rida, var får man inte rida och varför. Hur bör man, som ryttare eller annan framförare av häst, bära sig åt när man möter medmänniskorna ute i terrängen, i trafiken osv?

Varje ridklubb borde ha en kontakt inåt som också är samhällskontakt utåt. Så kanske detta problem kan lösas.

Har inte hittat synsättet just kring avstånd och hästar som vi har på något annat ställe i världen när det gäller allergifrågorna. Däremot att hästfolket kör sitt eget race, är relativt välspridd.

Det finns ett förslag att det skall finnas 500 meter mellan människors boende och djur, inklusive ridvägar alltså! Det är dock fortfarande bara ett förslag. Det är alltså ingen lag som gäller nu.

Det har varit ont om forskning på detta område. Ingen forskning utförd i början av 1990-talet.

Man ser idag en ökad allergiförekomst i samhället i stort. Detta är ett problem. Tillsammans med bristfällig kunskap om allergenspridning leder det till bristfällig kunskap om problemets relevans. Det är just detta som blir synligt i hanteringen av planärenden.

Ofta blir effekten en orättvis hantering av planärenden och osäkerhet för allergiker.

Eftersom det saknas forskning och kunskap kring området har Boverket valt att avvakta med att gå ut med sk. Generella råd vilket har lett till att hästtäta regioner så som Skåne ex. har börjat ta saken i egna händer.

Vi behöver

• Öka kunskapen om förekomst av hästallergi bland främst barn

• Öka kunskapen om betydelsen av närhet till stall för symptom hos hästallergiker

• Öka kunskapen om lukt och allergenspridning från hästar via omgivningsluft respektive människor.

Hästallergen är nog inte mer potent än ex kattallergen, men hästen är ju större.

Det är svårt att sätta risknivåer.

Ungefär 30 procent av barnen har generell allergi. Ca 10 procent har en specifik allergi. 15 procent är pälsdjursallergiker ca 50 % av dessa är hästallergiker, tror man.

Ca 9 % 20 – 29 år har antikroppar mot häst i sin blod.

Det är ytterst sällsynt att man bara har hästallergi.

Luftburen halt av hästallergen (Equ c 4) insamlat på olika avstånd från ett stall.

Hittades ingenting i luftburna prover. Lite allergendamm hittades på avstånd mellan 50 – 100 meter dock skall man beakta att här rör sig ungefär 300 hästar inom detta område.

Vi har också mätt värden utanför träningsslingan på Solvalla. 45 meter bort hittades ingenting.

30 – 35 % av klassrummen har hästallergener inne i klassrummen!

Nationella stiftelsen har en nyframtagen broschyr kring detta ämne tänkt att spridas i stallarna; Byt kläder och duscha!

Resultaten går att ladda ned från www.folkhalsoguiden.se

Det är tydligt väldigt mycket mer allergier i yngre åldersgrupper än i äldre. Nya generationer är tydligen mycket mer utsatta för allergier än de äldre åldersgrupperna. Rökningen är ofta involverad i allergier. Det tycks dock finnas en utplaning idag.

Vi har ett samarbete med Baltiska staterna vad gäller allergifrågor. Allergiskt sensilibiliserade personer i Baltikum är färre, dock förekommer mer luftvägssjukdomar där.

För att avsluta med möjligheter för hästintresserade att utöva sitt intresse:

I Stockholm finns det ridvägar parallellt med löpslingan. Intressant om man funderar över hur tätbebyggt Stockholm ju ändå är…

Hänsynsreglerna i 2:a kap. Miljöbalken gäller kring gödselhantering vid hästhållning!

Bakgrunden till reglerna är att man skall ta tillvara den växtnäring som finns i gödseln och tillse att det inte läcker ut i vattendragen/haven.

Det heter att: Skyddsåtgärder och försiktighetsmått skall vidtas i den utsträckning det inte är orimligt.

Allmänna råd

Placering och utformning av lagringsutrymmen för gödsel

Bästa plats för att

- undvika förorening av yt- och grundvatten

- minska luktolägenheter och ammoniakförluster

Det finns stor utveckingspotential i användandet av hästgödseln som gödningsmedel.

Tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel får ske med högst 22 kg fosfor per ha och år. Detta räknas med ett genomsnitt över fem år.

• Spridningsavtal skall finnas hos de som har hästgödsel på sin gård, om inte egna arealer räcker till för att ta hand om uppkommen gödsel.

• Anteckningsskyldighet föreligger.

Vid byggnationer och förändringar av användningsområden gällande mark, ex, vid paddockbygge, hagbygge eller liknande gäller följande.

• Samråd med Länsstyrelsen krävs för åtgärder som väsentligt kan ändra naturmiljön

• Markavvattning får i princip aldrig utföras utan tillstånd eller dispens.

Detta av hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket

• Biotopskyddsområden; stengärdsgårdar, källor osv. får ej flyttas eller skadas eller brytas igenom.

Några bestämda skyddsavstånd för hästhållning finns inte.

Boverket rekommenderar dock: Ridanläggningar bör inte lokaliseras närmare bostadsbebyggesle än 500 meter.

Socialstyrelsen har i enskilda ärenden uttalat att ett avstånd om 200 m bör iakttas. Lokal anpassning ska alltid göras. Större acceptans på landsbygden än i anslutning till bostadsområden.

50 meters avstånd för hästar vid skola.

Man får inte dränera mark mer än vad den redan är utan att ansöka om detta hos Länsstyrelsen först.

Rakhornsdyvel, dyngbagge, ca 1 cm lång, behöver hästskit, helst på sandiga betesmarker.

Kläcks sent på hösten och övervintrar. Rakhornsdyvel är en Rödlistad art. Dyngbaggar behöver sandiga betesmarker, färsk dynga, lämpliga habitat på landskapsnivå.

Det blir problem för dyngbaggarna med de avmaskningmedel som används på våra husdjur.

Insekterna som är knutna till vår husdjurshållning försvinner alltmer.

Allemansrätten ger oss möjlighet att finnas på annans mark, till fots, på cykel, på skidor och till häst. På allmän och enskild väg. Det måste dock iakttas försiktighet och vissa regler måste följas. Många gör självklart det, men många ignorerar också att iaktta den försiktighet som krävs och följa de regler som gäller kring var man får och var man inte får rida/köra.

Hästhållning på landskapsnivå i naturbetesmarker upplever vi som positivt från Länsstyrelsen i Halland. Jag skulle vilja slå ett slag för något som jag kallar "Hästhöstbete - å så lite på våren". Det hade varit bra för vissa naturbeten.

Marken behöver markstörning.

I Halland provar vi med vissa ridstråk i reservaten där vi har kommit överens med vissa hästhållare om att de får rida viss tid på viss mark inne i reservaten. Vi ville göra detta för att

pröva tanken på att göra ridstråk (pga av positiv markpåverkan när det gäller markstörning). Har provat detta bland annat i Tönnersa.

Detta ger oss en möjlighet att förena en naturvård som ger oss möjlighet att värna biologisk mångfald och ger oss frilutfsvärden både till fots och till häst tillsammans. Trampet jag kan få med hjälp av hästhoven kan alltså ge positiva sekundära effekter vad gäller biologisk mångfald.

Annars är det förbjudet att rida i Naturreservat.

Vad blir på följden om man gör det?. Dagsböter för brott mot föreskrifterna. Angelägenhet för polis.

• Hästhöstbete på strandnära områden som växer igen måste ju vara jättebra.

Vårt arbete på Länsstyrelsen är bland annat att skapa planeringsunderlag, tillsyn och pröva överklagade ärenden. Kommunerna äger frågan. Länsstyrelsen prövar. Hästen tillför mycket positivt till folk men den gör planeringsprocessen betydligt mer komplicerad. Skapar osäkerhet efetrsom överprövande myndigheter spretar.

Risk för alleriger måste tas på allvar.

Bidrar till osämja (detta är allvarligt, kommunen har ett stort ansvar här)

Ca 15 % av Boverkets yttranden handlar om hästar.

Boverket planerar att arbeta med vägledande riktlinjer istället för ex. 500 meter.

Peter visar på ett par olika ärenden som kan vara intressant att fördjupa sig i för de som är intresserade av området.

• Beslutet från 1995 av regeringen. 1995-05-11 M94/3223/9 finns att tillgå från Peter.

• Beslut överklagat bygglov. 1996-10-24 In96/1387/PL

• Mål 4459-06. Aktbilaga 3, rotel 1305.

Man vill ofta ha sina hästar nära staden. Tätortsutvecklingen förvåras på så sätt. Man kan ibland - med detta i åtanke ställa sig frågan; Hur förhindrar man etableringen av hästgårdar?

Det finns ganska stora sommarstugeområden i Stockholm där man plötsligt vill ha hästen i garaget. Titta även på vad hästen behöver i de fallen.

Antalet hästar växer och vi vet alldeles för lite om eventuella problem som detta bidrar till.

PBL: en (Plan- och Byggnadslagen) skall se framåt

– När problem uppkommer så skall Miljöbalken ta hand om dessa.

Det blir tydligt att det finns en teoretisk verklighet och en praktisk verklighet. I verkligheten är det svårt att komma runt de 200 meter som socialstyrelsen her rekommenderat. Detta har lett till att man tar fram egna riktlinjer i olika kommuner/län.

Det finns alltså inga skyddsavstånd som man så ofta hör, man får alltså inte använda sig av avstånden enskilt för att fatta beslut.

För att bättre kunna ta ställning och veta vad vi skall rekommendera är det viktigaste för oss på Boverket att få reda på inom en snar framtid: Hur förflyttar sig hästallergen i luften?

Hur ser det ut i internationellt perspektiv?

Det här verkar vara ett svenskt problem, I Tyskland och Italien pågår diskussioner i mindre omfattning. De Nordiska kollegorna kände dock inte igen problemet alls när jag lyfte det vid ett nordiskt möte.

Säkert kan det göra det.

Inget formellt projekt runt häst på Boverket.

• Kanske skall man arbeta med andra saker parallellt; Konflikter: Hästhållare/granne har kanske iblnd inte alls med allergi att göra, utan egntligen handlar det om hur du kommer överens med din granne.

• Folk är rädda för förändringar, det ställer också allmänintressen gentemot olika enskilda intressen. Utbyggnad av 3-G masterna har vissa likheter med hästfrågorna:

• Så fort det finns en risk så skall det utredas.

• Det finns ingen försiktighetsprinicp i PBL, det är vetenskapligt underlag som gäller.

• Gunnel E. tror att myndigheterna måste våga fatta beslut innan vi har fakta på bordet kring frågan. Bättre nyanserade riktlinjer bör tas fram som kan vara vägledande så länge, på det underlag som finns idag kring häst, eftersom det kommer att ta mycket lång tid innan vi kan säga vad som gäller rent vetenskapligt.

• Arbeta inom politiken med dessa frågor.

Arbetet påbörjades i slutet av 1990-talet. Kävlinge kommun ville profilera sig som hästkommun och man bildade ett råd för att diskutera flera olika kontroversiella planer. Ur detta växte Hästar och bebyggelse fram.

Bilden var som vi har hört här under dagen:

Ökande konflikter

Stadsbor flyttar till landet

Vi kan inte finna belägg för att så stora skyddsavstånd som ofta hävdas verkligen är motiverade när allergifrågan skall vägas mot andra intressen som gör sig gällande i planeringsfrågan.

Kommunerna måste i enlighet med det kommunala planmonopolet, ges möjlighet att göra lämpliga avvägningar i översiktlig och detaljplanering.

Vi försöker skapa en samsyn i Skåne. Ett antal kriterier har tagits fram som är viktiga att arbeta med.

Respektavstånd till bebyggelse. Ju fler hästar en gård har desto viktigare blir det att de skall kunna finnas kvar och utvecklas också.

Hästbyar har tagits emot positivt i grunden. Samhället förändras, orsakerna till att man har häst är säkert annorlunda idag än de var för 50 år sedan. Rekreation m.m.

Nya lösningar som fungerar måste användas. Hästnära boende. Hitta alternativ som fungerar bra för alla.

Det finns en önskan om ett ökat permanentboende på landsbygden. Vi ställde oss frågan; Hur kan man bygga en ny by ute på landsbygden? Det första resultatet blev en liten by som är byggd runt djur och barn, häst, hund, fiske. Så kan man hjälpas åt. Tillsammans runt ett intresse. Om en i familjen håller på med hästar så blir alla involverade. Bor man i en hästby blir det lättare, man är inte borta från hemmet utan bara ute på gården och fixar med sin häst.

Idag finns de på flera olika platser i landet. Förutsättningar för denna sortens boende ökar stadigt. Så som hästgårdar har blivit idag på flera ställen har det blivit skräckexempel. Det krävs att det finns tillräckligt med mark, hyggligt nära service, andrahandsmarknaden måste vara bra, tillgång till en befintlig gårdsmiljö, osv.

Vi använder oss av omvända sk. "skyddsavstånd" och säger att vi vill ha högst 200 meter till stallet.

Det är ekonomiskt att dela en anläggning istället för att bygga flera stora ridhus. Grannen passar hästen när man skall på semester, det finns alltid några av ex. de 20 familjer som bor där som kan häst mycket mer än nybörjaren, man hjälper varandra.

Vem är det som bygger?

Det är viktigt att det finns kompetens inom både hästhållning och plan och byggprocessen. Ett ex. på nya byggnationer är en ridskola som ville säkra sin tillvaro och nu bygger hästby i närheten.

I praktiken blir det oftast 100-200 meter eftersom gårdsmiljön finns. Ofta är det bostadsrätter,

Vi hade inackorderingsstall tidigare, då var det betydligt sämre ställt med samarbetet och mycket gnäll och konflikter, nu har det blivit väldigt mycket bättre, man tar ett helt annat ansvar för anläggningen, troligtvis eftersom man är med och äger. Vi har inga krav på att man skall vara hästägare och ha häst för att få flytta dit.

• Viktigt att komma ihåg att dokumentera hela vägen i planarbete, osv. det finns i föreningens stadgar osv. Stallet kan vara ex. gemensamhetsanläggning, servitut.

Snarast lättare att få den finansierat i denna form, bostadsrättsform.

Finns det något resonemang riskbedömning/allergiframkallande jämfört med ex. trafik?

Gunnel EmeniusDen här diskussionen förs inte alls på samma nivå som den som gäller luftföroreningar. Det finns oändligt fler underlag och forskning kring luftföroreningar/partiklar. Det finns nästan ingen forskning alls kring hästallergen, det farligaste med hästen är nog den närhet och handhavande av hästen som hästvännen utsätter sig för. Vi har ingen aning om vilka risknivåer det finns när det gäller häst. Vi vet att barn som börjar i skolan på hösten blir direkt försämrade, det är relaterat till de hund och kattallergen som finns i klassrummet, som de andra barnen bär med sig alltså. Det är alltså viktigt att inte sprida allergenet själv.

Buller och miljökvalitetsnormer är lättare för de som arbetar med planeringen eftersom man därifrån kan begära in underlag.

Hästen genererar också friskfaktorer för människa och miljö. Det måste vi komma ihåg. Man planerar så gott som enbart utifrån riskfaktorerna. Det saknas proportioner på riskbedömningarna.

Det finns inga normer när det gäller hästar och hästallergen.

Om man kunde börja och vända på detta och titta på möjligheterna som hästen bär med sig istället. Hjälpas åt att lyfta fram de positiva delarna i hästens möte med människan. Det positiva i rehab och den biten är mycket intressant. När kommunerna gör sina egna förslag till riktlinjer kanske man skall lägga in fler aspekter att ta hänsyn till än skyddsavstånd och allergier, komma ihåg även de positiva aspekterna och väga in dessa i de beslut som fattas.

PBL skall väga de olika intressena mot varandra, alltså kan man väga dessa delar mot varandra om man så önskar.

Informerar kommunerna om att det är förprövningspliktigt?

Ja, det informeras ut. Rätt så bra koll på vilka som är hästägare i kommunerna.

Kanske kan man använda sig av de lokala ridklubbarna i kommunerna med information. Informationen lämnas ofta i samband med i kontakter. Branschen får också ta ett eget ansvar. Branschen är splittrad. Det får vi arbeta på.

Vad tar man hänsyn till: areal, var ligger gårdarna i förhållande till annan bebyggelse, om ridvägarna kan vara störande, ex.

Miljö och hälsa. Kommunikation sker mellan Miljö och Hälsa OCH Plan och Bygg när byggnation skall ske.

Tänka mer runt miljöerna.

Vi kan inte i samhällsplaneringen planera hästgården. Det får man lösa inom näringen, inom gården. Kommunerna kan planera ex. hästbyar, hästgårdar.

Använd er av byggrådgivare när ni skall planera hästgård.

Finns det någon praxis som styr hur mycket areal man behöver för att klara hagar och betsmarker?

Det behövs mycket mark till häst för att det skall blir bra.

Hästen kan vara undersysselsatt, plattmarker. Man måste nog medvetandegöra folk om vad hästen behöver.

HästHalland, använd den kompetens som finns för flera möten och mer kunskapsinhämtande.

Arbeta för fler användbara ridvägar och gemensamhetsanläggningar.

När det finns ett gemensamt behov så finns det ett ansvar för kommunen att ta i.

Hästen som företeelse kommer alltid att finnas kvar.