Många i vårt samhälle håller på med hästar i någon form. Många i samhället är också pälsdjursallergiker och får allergiska symptom i olika omfattning när de kommer i kontakt med hästallergener. Symptomen som uppstår är varierande, från klåda i ögonen, rinnande ögon, hösnuva till allvarlig astma.

Hur sprids allergener?

Hästallergener finns självklart i störst antal på och runt hästen själv. Men de finns också på och runt de människor som har haft närkontakt med häst och inte tvättat sig därefter. De kan alltså finnas på kläderna eller i håret och därifrån röra sig vidare ut i luften kring personen i fråga.

Forskare menar att spridningen via kläder och hår är ett allvarligare problem än de allergener som sprids direkt från häst till människa via luften.

Tänk på detta och visa hänsyn genom att t.ex

byta kläder i stallet innan du åker hem
duscha om det finns en möjlighet
måste du ha ridkläderna med dig hem så transportera i en tät kasse

Gör dig så ren det bara är möjligt efter närkontakten med hästen så gör Du så gott Du kan!

Boende

Vetenskapliga forskningsresultat när det gäller hästallergeners eventuella påverkan på allergiska närboende finns det inte så mycket av. Bristen har uppmärksammats och en del ny forskning i frågan har kommit igång. Det blir spännande att följa resultaten från denna forskning. Preliminära resultat från ett forskningsprojekt som genomförs på SLU, Alnarp, visar att den del av allmänheten som medverkat i denna studie ser hästanläggningen som ett positiv inslag i boendemiljön.

Hur långt transporteras hästallergenet i luften (utan bärare)?

Landstingets miljömedicinska enhet har genomfört mätningar vid Solvalla travbana där hästallergenet inte kunde mätas längre bort än 50 meter från träningsbanan.

Ny (12/2007) forskning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala visar att hästallergenerna - som består av större partiklar än till exempel pollen - inte flyger särskilt långt. 50 meter från stalldörren är nivåerna omätbara om det inte blåser stark medvind. Då kan låga nivåer mätas upp 500 meter från stallet.

Rekommendationer - varje fall är dock specifikt

De mätningar man idag använder sig av för att fatta beslut utefter när det gäller avstånd till annat boende, härstammar från en undersökning som gjorts vid en anläggning som hade 500 - 4000 svin. Där ansåg man att avståndet till närmaste övriga boende bör vara 500 meter. Denna undersökning utfördes vid JTI 1975 och ännu så länge använder man sig av denna rekommendation från Boverkets håll när det gäller mycket stora hästanläggningar. En översyn pågår av de allmänna råden med utgångspunkt i nya forskningsrön som framkommit och pågående forskning som rör spridningen och kritiska koncentrationer av allergener.

Från Boverkets håll påpekar man också att detta rekommenderade avstånd är riktvärden och inte kan ligga till grund för ett avgörande i sak. Varje planeringssituation måste bedömas utifrån sina specifika förutsättningar som ex. verksamhetens art och omfattning, förhärskande vindriktning, vegetation m.m.

Mer kunskap och nätverk

Boverket har tagit initiativ till ett nätverk för att få till stånd en bredare diskussion i frågan om hur vi skall kunna få fram ett bättre kunskapsunderlag. Nätverket som kallas "Hästar i den fysiska samhällsplaneringen" består bland annat av representanter för Socialstyrelsen, Jordbruksverket, Folkhälsoinstitutet, medicinsk, miljömedicinsk och beteendevetenskaplig forskning, m.fl.

För Hallands del har vi representation i denna grupp genom Catharina Svala, Laholm, som dessutom arbetar med frågorna genom sin tjänst som forskare vid SLU, Alnarp.

Ökad kunskap inom området leder förhoppningsvis till ett bättre underlag för våra beslutsfattare i kommunerna när det gäller att fatta beslut om avstånd eller andra åtgärder för att förebygga problem.