Ett föl har bråttom ut till den nya världen. En födsel tar inte lång tid vilket betyder att utdrivningsprocessen är kraftig hos stoet. Det betyder också att om hjälp måste sättas in är det bråttom.

Stoet är dräktigt elva månader. Det har visat sig i flera fall att man helst inte skall låta stoet gå alltför länge över tiden då fölet hela tiden växer i livmodern och kan bli så stort att det blir mycket jobbigt för stoet att klara av att föda fram det.

När det blir hög tid för fölet att födas har stoet oftast fått s.k. vaxproppar. Vaxproppar bildas av råmjölk och på grund av att juvret är stint inför fölningen pressas den proteinrika mjölken ut genom spenarna och bildar en vaxliknande propp på varje spene. Vissa ston får vaxproppar redan fjorton dagar för födseln, andra bara dygnet före. Ett bra sätt att inte missa födseln är att man lär sig sitt sto, lär sig hålla koll på de olika tecknen som talar om att födseln närmar sig.

När den definitiva tiden för födseln är inne ser man att stoet är oroligt, vandrar runt och skrapar . Det betyder att hon har börjat få värkar.

Ston väljer ofta att föda på natten då det är lugnt runtomkring dem. Viktigt att tänka på är att många föl som dör vid födseln hade kunnat överleva om det hade funnits en kunnig skötare med vid födseln. Om fosterhinnan är så stark att den inte brister vid födseln kan fölet dö om inte stoet biter sönder den. Då får fölet helt enkelt ingen syre.

Det finns fler komplikationer som kan tillstöta där en kunnig skötares medverkan vid födseln betyder skillnaden på liv och död för både föl och sto. Så vakta noga så att du inte missar födseln.

Det är en fantastisk upplevelse att få övervara en lycklig födsel. Att få höra fölet ta sin första slurk av råmjölk ger en hisnande känsla inför det mirakulösa i livet!

Vid en normal födsel kommer fölet med frambenen och huvudet först. När väl fölungen är ute är det bra om man kan låta den ligga kvar en stund med bakbenen i stoet då den blodöverförsel som sker via navelsträngen är viktig för fölet. Om fosterhinnan har gått sönder och fölet andas så låt mor och föl vara ifred ett tag alltså.

Navelsträngen har en bristningspunkt en bit från fölets mage. Om den inte brister själv så bind om med gasbinda nära fölets mage och klipp av i bristningspunkten med steriliserade verktyg och behandla med antiseptiskt medel.

Fölet drivs av en instinkt att så fort som möjligt få i sig råmjölk. Råmjölken innehåller antikroppar och annat värdefullt för fölet och är mycket viktig för dess start i livet. Man brukar säga att inom fem timmar skall den lille ha fått i sig råmjölk. Fungerar det inte så mjölka stoet själv och ge sedan fölet ur en nappflaska så får hon/han mer ork att leta vidare. Om det är en förstföderska måste man ibland hjälpa till. Kanske står stoet inte still, kanske gör det ont i juvret när den lille får tag, osv.

Efter födseln

Du skall inte lämna sto och föl förrän du vet att allt är klart. Det betyder att fölet har diat, fölet har haft sin första avföring det s.k. tarmbecket och att stoet har blivit av med sin efterbörd.

Bildserien visar en normal och lycklig födsel som är över på 1 och en halv timme och då har fölet rest sig upp och också fått sin första slurk med råmjölk.

Om olyckan är framme

Tyvärr dör ett antal ston årligen i samband med fölningen. För att fölet skall överleva måste man snabbt skaffa fram den råmjölk som tillför fölet ett grundläggande infektionsskydd. Har du fler än ett sto så ta undan mjölk och frys in om något sto har överflöd. Du måste agera snabbt för att hitta en amma till ditt föl. Ett sto som förlorat sitt eget föl kan vara till stor hjälp.

Informationen om ammor och tillgång till råmjölk får du snabbt genom ASVT, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen. Ring 08 445 23 00 eller gå in på deras hemsida där du hittar information. Du kan också kontakta lokalradion för "efterlysning" av lämpligt sto.