Islandshäst

Historiskt sett har hästarna spelat en viktig roll för samhällets utveckling på Island. De fick tidigt ett högt anseende vilket återspeglas i de isländska sagorna och mytologin. Ur det perspektivet är dagens islandshäst en kulturbärare vilket kan ge ridningen en extra dimension. Rasens långa isolering på Island och en målmedveten avel i en karg natur har gjort den stark och frisk med sunda instinkter och mycket vilja.

I Sverige har islandshästen blivit mycket populär bland fritidsryttare. Uttryck som "Det nordiska fullblodet", "5-växlad turbo" och "Gudarnas häst" är exempel på hur människor beskriver sina känslor och upplevelser tillsammans med islandshästen.

Islandshästen är en förhållandevis liten ridhäst, vanligen mellan 130 och 145 cm hög, men både större och mindre hästar förekommer. Färgvariationen är mycket stor och en riklig man och svans utmärker rasen. Islandshästar mognar sent och träningen påbörjas först vid fyra eller fem års ålder. De bästa och starkaste rid- och tävlingshästarna är ofta i 10-15-årsåldern och många hästar rids aktivt upp i 25-årsåldern.

Förutom grundgångarterna, skritt, trav och galopp, har islandshästen sin tölt och många behärskar dessutom flygande pass. Tölten är, liksom skritten, en fyrtaktig gångart. Den har skrittens fotförflyttning men tempot kan varieras från ytterst långsam samlad tölt till ökad tölt i mycket hög fart. Tölten är mycket bekväm för ryttaren som sitter nästan helt stilla i sadeln. Flygande pass är en tvåtaktig gångart med sväv där hästen sätter i samma sidas fram- och bakben nästan samtidigt. Flygande pass rids i högt tempo över korta sträckor.

Turridning och företagande runt islandshästen

Många får sin första kontakt med islandshästen genom något av de turridningsföretag som finns. Det finns ett växande antal personer och företag i Sverige som är professionellt verk-samma inom islandshästnäringen. De ställer sina tjänster till förfogande bland annat när det gäller turridning, kurser och avelsverksamhet.

Att tävla med islandshästar har de senaste åren ökat enormt i popularitet. Varje lokalförening med självaktning arrangerar tävlingar, ofta flera stycken på olika nivå. Det finns allt från pröva-på-tävlingar för nybörjare till nationella tävlingar där landets elitryttare gör upp om poängen som kan ta dem till SM och så småningom till landslaget och internationella tävlingar. I de lägre klasserna tävlar vanliga ridhästar, men elittävlingshästarna skiljer sig naturligt nog från de utpräglade fritidshästarna. På tävlingbanan premieras ju framför allt hästar med mycket vilja, explosiva, snabba gångarter och imponerande rörelser.

I de s.k gångartsgrenarna (tölt, 4-gång och 5-gång) tävlar man på en ovalbana som är 250 m lång. Tre eller fem domare bedömer bland annat takt och tempo, form, harmoni och lätthet i rörelserna. Hästens aktion är också viktig.

Passgrenarna rids på en rak bana och erbjuder högsta möjliga fart och spänning både för publik och ryttare. Man tävlar i passridning på tid över 150 eller 250 m samt i stilpass och speedpass. I stilpass ges även poäng för precisionen i ridningen.

Gaedingakeppni är en mycket populär tävlingsform på Island, som under de senaste åren blivit populär i Sverige och andra stora islandshästnationer. Gaedingakeppni premierar den bästa ridhästen — den som förutom att visa upp goda gångarter också utstrålar styrka, stolthet och harmoni.

Svenska ekipage hävdar sig utomordentligt väl på de internationella tävlingsbanorna. Vid senaste VM, i danska Herning 2003, skördade svenska ekipage stora framgångar med guld i speedpass, stilpass och 250 m passlöp. Dessutom gick silvermedaljerna i samma grenar till Sverige liksom bronset i speedpass.

Svensk islandshästavel

I Sverige föds drygt 1.000 islandshästföl varje år. Bäst utvecklas de som får leva så naturligt som möjligt under de första åren av sitt liv — i flock i stora kuperade hagar, med tillgång till skydd för väder och vind och insekter. Friheten i stora hagar ger självständiga, starka och sunda hästar som är säkra på foten. Flocken fostrar socialt fungerande individer med respekt för flockledaren. Idag finns en högklassig svensk avel som hävdar sig mycket väl internationellt och som producerat både hingstar och ston av världsklass.

Vid avelsvisningar bedöms både hästens exteriör och ridegenskaper, men ridegenskaperna väger tyngre än exteriören i det samlade omdömet. Gångarterna väger också olika tungt. Högst koefficient har naturligtvis tölten och passen. Hästen visas både vid handen och under ryttare.

SIF är en ideell organisation med ansvar för avel, tävlings-verksamhet och utbildning. Alla SIF-medlemmar är anslutna genom någon av de lokalföreningar somfinns över hela Sverige. Dessa föreningar arrangerar ridkurser, föredrag, tävlingar och många andra aktiviteter inom sina närområden.

Islandshästen i Halland

Lokalföreningar för Islandshästen i Halland, kontakt via:

Djarfur

Josefin Sjöstrand
0300-62497

Falki

Ingrid Nilsson
0346-17776

Nordiska Mästaren i T2 2006 kommer från Halmstad. Läs artikel här >>>>>

Vill du veta mer?

Information om SIF och islandshästar finns på www.icelandichorse.se

Där hittar du också alla våra lokalföreningar och kalendarium för tävlingar, avel och utbildning, samt mycket annat. Besök en islandshästtävling eller prova på att rida hos en av SIF auktoriserad ridskola eller turridning med islandshästar.

Ridsportens Hus – Strömsholm • 730 40 Kolbäck • Tel 0220-456 80 • Fax 0220-456 83