Stefan Johansson, Hästnäringens Nationella Stiftelse, berättade om bakgrunden till varför vi träffas på Solvalla denna dag. Vi använder fortfarande statistiken från 2005 som visar att det finns ca 300.000 hästar i Sverige som genererar ca 30.000 helårsarbeten och en hästsektor som omsätter ca 45 miljarder kronor.

Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, skall främja avel och uppfödning i syfte att få fram hästar som är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Avelsarbetet har framför allt varit fokuserat till Flyinge och hingstprogrammet där.

Genom att samla ett antal olika avelsorganisationer i en avelskommitté vill vi stärka avelsarbetet, bädda för ett utökat samarbete även på det näringspolitiska området och försöka göra gemensamma utbildningsinsatser.

- Som jag ser det skulle vi gemensamt kunna hantera frågor som bland annat syftar till att förbättra uppfödarnas ekonomiska villkor samt stödjer framtida forskning och utbildning, säger Stefan Johanson, HNS.

Från HNS hemsida

Utbildning om avel

2007 bildades Hästnäringens Avelskommitté med målsättning att ”fungera som ett nätverk för avels- och uppfödarfrågor”. Med det övergripande syftet att förbättra den avelsrelaterade kompetensen bland landets uppfödare, gjordes en inventering, våren 2008, av befintliga avelsutbildningar. Det visar sig att det finns kurser på många olika nivåer med varierande innehåll och relevans till avelsområdet. Vanja Sandgren, SLU, presenterade resultatet av inventeringen vilket man kan läsa om i rapporten ”Hästavel och uppfödning med kvalitet, Inventering av befintliga avelsutbildningar i Sverige”. Rapporten kan laddas ner från hemsidan och den hänvisar till fler länkar att kika på.

Hur gjorde SSRK?

Annika Thunfors från SSRK, Svenska Spaniel och Retriever Klubben berättade målande hur SKK, Svenska Kennelklubben, agerat inom hundaveln.

- Hund lär man sig genom erfarenhet. Att iaktta, dra slutsatser och att få bekräfta dem, menar Annika. Avel sker med kompetens och kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Det ”snackas” en del, men ofta saknas vetenskapligt underbyggd kunskap. Det var så det började efter att EU och SJV under några år tryckt på om djurskyddsmålet ”Långsiktig hållbar utveckling”. SKK fick uppdraget och delegerade ansvaret till rasklubbarna. SSRK frågade i sin tur sina medlemmar med lång erfarenhet ”Vad är avel?”. Ett avelsråd bildades med erfarna personer inom områdena

Hälsa
Funktion
Exteriör
Mentalitet

Detta fick bilda avelsstrukturen.

Man började titta på historiken kring raserna, fortsatte med nuläget med hjälp av bla försäkringsstatistik, enkäter till hundägare med frågor som ”Hur är din hund att leva med?” Man ordnade olika träffar med inofficiella tävlingar, diskussioner, möten mm för att dra ihop folk och samla erfarenheter.

Det bestämdes långsiktiga mål för raserna och kortsiktiga. De kortsiktiga 5 års målen gjordes enligt SMART

Strategiskt
Mätbart
Accepterat
Realistiskt
Tidsatt

Man bjöd in ägare till avelshundar och diskuterade hur målen skulle prioriteras och fann att mentalitet kom först, därefter hälsa, funktion, avelsstruktur och exteriör sist.

Det fortsatta arbetet fokuserades på Hur man skulle gå tillväga och vilken strategi man skulle välja för att nå målen. De klubbansvariga arbetar med ”verktygen” som skall användas för att bedöma vad du får. Uppföljning sker varje år.

Utbildningsnivån har ökat och mötena har engagerat många, då ansvaret har delegerats långt ner i organisationen, dvs till uppfödaren. SKK centralt servar rasklubbarna med lättillgängligt material, där fakta finns med vetenskaplig grund.

För att få med uppfödare i arbetet har det använts både morot och piska. Ett exempel är Godkända Uppfödare som finns registrerade efter att ha genomgått viss kompetensutveckling och som köpare hänvisas till.

Gruppdiskussioner - förändringar, kompletteringar till dagens avelsutbildningar

Vi fick presenterade några ”profiler”, avelspersonligheter för oss, som skulle trigga oss att fortsatt diskutera frågor som ….

Vem/vilka har behov av utbildning?
Vilka är behoven av utbildningar som inte redan finns?
När passar det tidsmässigt att lägga utbildningar, kvällstid, helger, dagtid…?
Hur långa ska utbildningar vara?
Hur ska utbildningarna vara utformade? Fysiska träffar, webb baserade, annat….
Vad får det kosta?
Vem ska leda kurser/utbildningar?

I varje grupp fanns en från avelskommittén som förde anteckningar. Dessa lämnades sedan till HNS för vidare användning.

Slutdiskussion

I den stora gruppen kom vi till sist fram till att detta behöver det jobbas vidare med……

Utbildning, med vetenskap som grund!
En definition av vad avel är
Bra om material av allmän avelskaraktär togs fram centralt
Naturbruksgymnasier med häst är idag 34st, använd dem som naturliga ”kurscentrum”.
Regionala kurser för många rasklubbar/föreningar
Tänk på att det finns många ”tyckare/påverkare” som inte är uppfödare.
Ekonomisk struktur, hur?
Hur ska intresserade hitta bland all information, samlad hemsida!
Det är mycket som förenar så samarbete är nödvändigt och viljan finns

… och mer därtill.

Agneta Åkerberg, HästHalland